Kanske räcker det inte med ”autism” som kategorisering. För autistiska personer och deras omgivning så borde det vara mer användbart att i stället förstå det specifika sättet att tänka och varsebli, hos individen.
De nedanstående indelningar som jag har gjort är preliminära. Med varje ny erfarenhet så kan denna modell mycket väl behöva revideras eller byggas ut. Det nedanstående innehåller mina erfarenheter från de workshops som jag har modererat.
Det är en illusion att olika perceptions kanaler som exempelvis det man ser, hör eller luktar, är separerade. Även språket kräver en synkronisering med syn, hörsel och rörelse. Då autister är s.k. separerade tänkare så uppfattar de synkroniseringen av perceptionskanalerna annorlunda – ofta mer tydligt jämfört med icke-autistiskt tänkande. En anledning kan vara att autistiska människor kan identifiera och separera det perceptionella och det språkliga tänkande. I workshops så möter man ibland deltagare som känner attraktion till saker som kopplar ihop olika perceptions kanaler (tex bokstäver och färger). De kan utmärka sig genom sin känslighet för perceptionens kvalitet men inte dess kvantitet. Exempelvis att inte klara av vissa ljud men bryr sig inte alls när det gäller hög volym på musiken eller mycket oväsen.
Temple Grandin beskriver autister som tänker i bilder – och det är inte alls ovanligt. Dessa autisters färdigheter är ofta gömda, även för dem själva, och de upplever mer de svårigheter och utmaningar de ställs inför pga. av deras sätt att tänka. Bild-tänkande är alltid kopplat till ett utmärkt minne som är baserat på bilder. I nästan alla fall så är logik och logiskt tänkande mycket viktigt för dem; då detta är deras nycklar till att förstå sin sociala omgivning. De är ofta precisa och associativa tänkare vilket betyder att de länkar sina varseblivningar och grupperar dem. Du kommer också att märka att de är känslomässigt öppna för andra människor och att de upplever det svårt att skilja sina egna känslor från andra människors känslor. Bland bild-tänkarna så kommer du att finna autistiska personer som inte pratar så mycket och ibland inte alls och de som ha dyslexi. Det finns bild tänkare som drabbas av massiva overloads men även sådana som verkar vara immuna mot overloads. De senare har en hög koncentrationsförmåga. Bild tänkare som är mycket verbala har ofta lätt för att få overloads och svårt med koncentrationen. Bild tänkare är visuella tänkare; deras dominerande perceptions kanal är synen.
Jag anser mig själv vara en mönster-tänkare, så som Temple Grandin beskriver det. Men på workshops så har jag insett att det finns olika typer av mönster tänkare. Det finns de som tänker mycket analytiskt, som jag, men även de som tänker associativt. Det finns några (som jag) vars främsta perceptions kanal är hörseln men även sådana som mest förlitar sig på synen. Det senare verkar vara en minoritet inom mönster tänkare. Jag märkte att deras varseblivning när det gällde synen medförde både imponerande styrkor och stora svagheter. De kan vara extremt exakta och detaljfokuserade i en situation men kan förlora orienteringen och koordinationen i en annan situation. Mönster tänkare verkar ha det svårt att få ihop koncept då de förblindas av alla detaljer. Minne och koncentrationsförmåga är vanligtvis medelmåttigt och bör tränas upp. I motsats till bild tänkare så är mönster tänkare ofta verbalt excellenta. De hanterar vanligtvis sitt logiska tänkande lekfullt och kompetent i motsats till bild tänkarnas mer rigida logik. De verkar vara mindre påverkarbara emotionellt. Men de känner att det är svårt att gömma sig då deras ”jag-mask” ofta är ofullständig och skör. De upplever sig som en öppen bok gentemot andra människor. Ofta så skiljer de inte så mycket på de som de känner väl (exempelvis föräldrar) och helt obekanta människor. Den åtskillnaden behöver de göra mer på det intellektuella planet.
Denna typ av tänkare som baserar sitt tänkande utifrån ett sorterande av saker ligger nära mönster tänkarna. Men jag skiljer på dem eftersom, till skillnad mot mönster tänkarna så har autister som är strukturtänkare en extra ordinär förmåga när det gäller tålamod och koncentration, speciellt när det gäller att utföra liknande uppgifter om och om igen. De är attraherade av det konstanta. Som jag ser det så är människor som vill hänge sig åt att sortera väldigt stabila psykiskt. De vilar i sig själva eftersom de har förmågan att själva skapa den struktur de behöver. Detta är också tydligt en skillnad jämfört med mönster tänkare.
Fram tills nu så har jag inte sett några tecken på overloads i denna grupp. Tänkandet i denna grupp är inte bara strukturerat men också kreativt. Förmågan att skapa struktur kan vara en bra bas för kreativitet.
I autism forskningen så används ofta ”theory of mind”. Detta innebär att tolka det inre tillståndet hos en annan människa intuitivt – inte att känna känslan. Detta intuitiva sätt att förstå innebär att förstå och skilja det från ens eget inre. Känna känslan å andra sidan innebär att identifiera genom känsla (se hyperempatisk tänkande). Autistiska personer påstås ha ett dålig intuitiv förståelse för theory of mind, vilket verkar vara korrekt. Å andra sidan så kan de göra det inre tillståndet hos andra tillgängligt genom observation. Det förekommer också att autistiska människor kan förstå funktionella korrelationer hos maskiner eller datorer mer intuitivt. Detta kan ses som att förstå det inre tillståndet hos maskiner. Jag började förstå denna förmåga genom att läsa om kråkors intelligens. Jag insåg att de kunde hantera komplexa uppgifter bara genom att iaktta – utan att testa själv. Jag kallar detta intuitivt förståelse av funktioners korrelationer, ”theory of functions” eftersom det finns paralleller till ”theory of mind”. Människor med ”theory of function” befinner sig helt i en värld av objekt. De känner sig närmre till objekt/saker/ting än människor och känner sig främmande i en värld av människor. De kan ofta inte alls läsa av andra människor och kan heller inte bli förstådda av andra. Som objekt relaterade personligheter så är de, de verkliga utomjordingarna i den autistiska gruppen. De uppfattas som mycket avstängda men är i realiteten mycket öppna.
Begreppet ”empati” är komplext och används ofta men kanske inte alltid på rätt sätt. Jag inte nöjd med ordvalet ”hyperempatiska tänkare” då det kan missförstås. Det jag syftar på under denna rubrik är autistiska personer som har förmågan att känna in känslor från människor, djur och även objekt. Med känslor så menar jag att få tillgång till det inre tillståndet direkt och inte bara genom observationer. Enligt mina erfarenheter så har hyperempatiska tänkare antingen direkt tillgång till människors inre eller till djur och objekts inre tillstånd. Autister med direkt tillgång till andras känslor, känner deras känslor som om det vore deras egna. De kan inte särskilja andras känslor från sina egna. Autister som är så öppna gentemot andra människor verkar befinna sig långt från språket och verbalt tänkande. Autister som har direkt kontakt med djur och med saker, verkar inte ha tillgång till människors känslor. De måste i sådana fall använda logik och observation för att förstå andra människor. Vanligtvis så har de inte kontakt med alla typer av djur eller alla typer av objekt. Det brukar vara mer specifikt t.ex en viss typ av fågel och en viss typ av objekt. Denna autistiska tänkar typ är verbalt stark och enligt mina observationer så är de vana vid icke verbal kommunikation. De är mycket rationella i sitt språk och mycket medvetna.
Tänka i bilder:
Excellent (bild-) minne
Visuellt tänkande
Associativt tänkande
(Rigid) logiskt, precist
Pratar lite, svårigheter med att läsa och skriva
Emotionellt öppen
Undergrupper:
overloads och dålig koncentrations förmåga
inga overloads och god koncentrationsförmåga
Tänka i mönster:
Detaljer först, koncept sedan
Medel i minne och koncentration
Rejäla overloads
Bra verbal förmåga
(Kreativt) logiskt tänkande
Emotionellt mindre öppen, saknar ”jag-mask”
Undergrupper:
Analytiska tänkare
Associativa tänkare
Hörseln som främsta perceptions kanal
Synen som främsta perceptionskanal (med ovanliga visuella styrkor och svagheter)
Strukturellt tänkande:
Struktur och kreativitet
Utmärkt koncentration
strong tendency to constancy
Inga overloads
Stabil personlighet
Funktionella tänkare:
(tänka i funktioner)
Intuitivt ”theory of function”
Stor intresse för object
Tydlig upplevelse av att vara alienerad
Emotionellt mindre öppen
Vilar i sig själv
Hyperempatisk tänkare:
Mycket rationell och medveten tänkare
Bra på icke verbal kommunikation
Emotionellt öppen
Undergrupper:
Känner av människors känslor och dåliga på att uttrycka sig verbalt
Känner av djur och objekts inre tillstånd och bra på att uttrycka sig verbalt